Kort svar: Det finns ännu inget datum då digitala produktpass blir obligatoriska för kläder. EU-kommissionen planerar att anta de textilspecifika reglerna, en så kallad delegerad akt, under fjärde kvartalet 2027. Sedan gäller en övergångsperiod på minst 18 månader. Om planen håller blir passet ett krav tidigast under mitten eller andra halvan av 2029.
Senast uppdaterad: 19 oktober 2026. Alla datum är kontrollerade mot EUR-Lex, EU-kommissionen och EU:s forskningscentrum JRC samma dag.
Det är lätt att bli förvirrad. Vissa skriver att produktpasset gäller från 2027, andra säger 2028. Den här guiden reder ut vad som faktiskt är beslutat, vad som bara är planerat och vad ett mindre svenskt modeföretag kan göra redan nu.
Vad är ett digitalt produktpass?
Ett digitalt produktpass är en uppsättning uppgifter om en specifik produkt som man når elektroniskt via en databärare, till exempel en QR-kod. Så definieras det i ekodesignförordningen (EU) 2024/1781, artikel 2.
I praktiken är det en digital informationsbärare som följer plagget genom hela livet: från produktion och försäljning till användning, reparation, andrahandsförsäljning och återvinning. Kunder, reparatörer, återvinnare och myndigheter ska kunna läsa den information de har rätt till.
Några begrepp som återkommer i förordningen:
- Databärare: en streckkod, en tvådimensionell symbol (som en QR-kod) eller något annat som kan läsas av en enhet.
- Unik produktbeteckning: en unik teckensträng som identifierar produkten och innehåller en webblänk till passet.
- Ekonomisk aktör: tillverkare, auktoriserad representant, importör, distributör, återförsäljare och leverantör av distributionstjänster.
Vilken lag styr produktpasset?
Grunden är ekodesignförordningen ESPR, förordning (EU) 2024/1781. Den trädde i kraft den 18 juli 2024. Förordningen är en ram och innehåller inga krav för just kläder. De kommer i en separat delegerad akt för textilier.
Kemikalieinspektionen har en bra sammanfattning på svenska och skriver att Naturvårdsverket samordnar de svenska myndigheternas arbete med förordningen.
Kommissionens arbetsplan för 2025–2030, antagen den 16 april 2025, rankar textilier och kläder som första prioritet. Den anger 2027 som preliminärt år för att anta reglerna. Skor hanteras separat: en särskild studie om skor ska vara klar i slutet av 2027.
När blir det digitala produktpasset ett krav för kläder?
Tre regler i ESPR avgör när kravet börjar gälla:
- Den delegerade akten skapar kravet. Produkter får bara släppas ut på marknaden med ett produktpass när en delegerad akt kräver det (artikel 9).
- Europaparlamentet och rådet har två månader på sig att invända mot en delegerad akt, och perioden kan förlängas med ytterligare två månader (artikel 72.6).
- Minst 18 månaders övergång. En delegerad akt får inte börja tillämpas tidigare än 18 månader efter att den trätt i kraft, utom i väl motiverade fall (artikel 4.4).
Kommissionens sida om textilier och produktpass anger att akten planeras att antas under fjärde kvartalet 2027. Kommissionens övergripande tidslinje samlar textil, aluminium och däck under tredje–fjärde kvartalet 2027. Båda sidorna betonar att tidplanen är preliminär.
Vår uppskattning, inte ett officiellt datum: antas akten i december 2027 kan den träda i kraft någon gång under våren 2028. Med 18 månaders övergång börjar kravet då gälla runt hösten 2029. Antas den tidigare under kvartalet hamnar vi kring mitten av 2029. Blir antagandet försenat flyttas hela kedjan.
Varför säger olika källor 2027, 2028 eller 2029?
Förvirringen beror oftast på att två olika datum blandas ihop:
- Antagande: när kommissionen antar textilakten. Det är planerat till fjärde kvartalet 2027.
- Tillämpning: när varumärken faktiskt måste ha produktpass. Det är minst 18 månader efter att akten trätt i kraft.
“2027” syftar alltså nästan alltid på antagandet. “2028” kommer ofta från äldre uppskattningar som inte räknar med granskningstiden.
Tidslinje: vad gäller och när?
| Vad | När | Status 19 okt 2026 |
|---|---|---|
| Ekodesignförordningen (EU) 2024/1781 träder i kraft | 18 juli 2024 | Gäller |
| Arbetsplanen 2025–2030 antas, textil och kläder först | 16 april 2025 | Antagen plan |
| JRC publicerar studien om passets innehåll för kläder | 13 maj 2026 | Underlag, inte lag |
| Förbud mot att förstöra osålda kläder och skor (stora företag) | 19 juli 2026 | Gäller |
| EU:s register för digitala produktpass öppnar | 20 juli 2026 | I drift |
| Första obligatoriska produktpassen (vissa batterier, inte textil) | 18 februari 2027 | Beslutat |
| Medlemsstaterna ska ha infört nya regler om producentansvar för textil | 17 juni 2027 | Lagkrav |
| Kommissionen antar textilakten | Q4 2027 | Planerat (preliminärt) |
| Producentansvar för textil ska vara infört i alla medlemsstater | senast 17 april 2028 | Lagkrav |
| Produktpass för kläder blir obligatoriskt | Tidigast mitten–slutet av 2029 | Vår uppskattning |
| Förstörelseförbudet gäller även medelstora företag | 19 juli 2030 | Lagkrav |
Källor: ESPR, arbetsplanen, JRC, registret, kommissionens tidslinje och direktiv (EU) 2025/1892. Vi följer alla datum löpande i vår engelska ESPR Textile DPP Tracker, som uppdateras varje månad.
Vem ansvarar för produktpasset?
Enligt kommissionen ligger ansvaret i första hand på den ekonomiska aktör som släpper ut kläderna på EU-marknaden. Det kan vara tillverkaren, producenten eller importören, beroende på hur affären ser ut. Distributörer och återförsäljare ska se till att det finns ett produktpass för de produkter de säljer.
För ett typiskt svenskt modevarumärke som designar i Sverige och producerar i till exempel Portugal, Turkiet eller Asien betyder det i regel att varumärket självt behöver ta fram passet. Det gäller oavsett om kläderna säljs i egen webbshop, hos återförsäljare eller på marknadsplatser.
Passet ska också registreras i EU:s register för digitala produktpass innan produkten släpps ut på marknaden. Registret lagrar identifierare och metadata, inte hela passet. Det öppnade den 20 juli 2026 tillsammans med en testmiljö, och reglerna för det finns i genomförandeförordning (EU) 2026/1778.
Gäller kraven även små företag?
ESPR innehåller inget generellt undantag från produktpasset för små företag. Exakt vilka som omfattas avgörs i textilakten. Förordningen kräver däremot att kommissionen tar hänsyn till små och medelstora företags behov, och att medlemsstaterna erbjuder stöd, till exempel samlade kontaktpunkter (artikel 22).
Vad kommer passet att innehålla?
Det bestäms i textilakten. Kommissionen räknar upp troliga uppgifter: produktidentifiering och egenskaper, fibersammansättning, information om användning, skötsel och reparation, information om återanvändning, andrahandsförsäljning och återvinning, ursprung samt vilka ekonomiska aktörer som är inblandade (kommissionen).
Det mest detaljerade underlaget hittills är JRC:s studie om produktpassets innehåll för kläder från 13 maj 2026. Studien är ett förslag, inte lag. Den föreslår bland annat:
- Fyra innehållsblock: identifiering och klassificering av produkten, identifiering av producenten, produktinformation och dokumentation om regelefterlevnad.
- Omfattning: kläder, där en textilprodukt definieras som minst 80 procent textilfibrer räknat i vikt.
- Nivå: de flesta uppgifter på modellnivå, batchnivå där variationen är betydande, och unika identifierare per plagg som frivilligt alternativ.
- Åtkomst: rollbaserad åtkomst, där exempelvis fibersammansättning är öppen medan känsliga uppgifter bara visas för myndigheter och aktörer med berättigat intresse.
- Språk: studien lyfter att passet måste finnas på alla officiella EU-språk.
Vilken databärare som ska användas och var den ska sitta på plagget bestäms också i textilakten (artikel 9.2). JRC-studien lämnar uttryckligen databärarna till senare arbete. Kommissionen nämner QR-kod som exempel.
Vad gäller redan nu för svenska modeföretag?
Produktpasset är inte ett krav ännu, men två textilregler gäller redan:
- Förbud mot att förstöra osålda kläder. Sedan den 19 juli 2026 får stora företag inte förstöra osålda kläder, klädtillbehör och skor, utom i de undantagsfall som anges i delegerad förordning (EU) 2026/296. Medelstora företag omfattas från den 19 juli 2030. Mikroföretag och små företag är undantagna (artikel 25).
- Producentansvar för textil. Det reviderade avfallsdirektivet, direktiv (EU) 2025/1892, kräver att alla medlemsstater har ett system för utökat producentansvar för textil och skor senast den 17 april 2028. Hur det utformas i Sverige bestäms nationellt.
Översynen av EU:s textilmärkningsförordning, som skulle kunna öppna för digitala etiketter, har ännu inte lagts fram så långt vi kan se. Kommissionens sida om översynen hänvisar fortfarande till ett förslag “senast andra kvartalet 2026”.
Vad kan ett litet modeföretag göra redan nu?
Det tar längre tid att samla in data än att sätta upp ett verktyg. Fem steg som lönar sig oavsett hur de slutliga reglerna blir:
- Strukturera produktdatan. Samla fibersammansättning, komponenter, ursprung, skötsel och reparationsråd per artikel på ett ställe i stället för i separata Excel-filer.
- Prata med era leverantörer. Be fabrikerna i första ledet om fabriksuppgifter och certifikat i ett enhetligt format, och gör det till en del av varje ny order.
- Välj nivå. Bestäm om ni realistiskt kan ta fram pass per modell, per batch eller per plagg i dag.
- Jämför med JRC-förslaget. Gå igenom JRC-studien och se vilka uppgifter ni redan har och vilka som saknas.
- Testa med en liten kollektion. Publicera några frivilliga pass som en pilot. Se dem som ett test, inte som bevis på att ni uppfyller regler som ännu inte finns.
Vill du jämföra olika typer av verktyg kan du läsa vår engelska genomgång av de fem typerna av DPP-mjukvara.
Hur hjälper Portia?
Portia är ett svenskt PLM- och produktpassverktyg för små och medelstora varumärken. Produktpasset byggs av samma produkt-, material- och leverantörsdata som ni redan arbetar med i produktutvecklingen.
- Som ert PLM eller vid sidan av det ni har. Använd Portia för produktutveckling, eller importera data från ett befintligt PLM- eller affärssystem.
- Leverantörsinloggning. Leverantörer i första ledet kan logga in, fylla i sina uppgifter och ladda upp certifikat.
- Ni väljer nivå. Ni bestämmer om passen ska skapas per modell, batch eller enskilt plagg. Passet nås via en QR-kod.
- Snabb start. Har ni produktdata i en CSV-fil och bilderna klara kan ert första pass vara publicerat på några minuter.
- Språk. Passen finns på engelska, svenska, tyska och nederländska, och fler språk är på väg.
- Data i EU. Er data lagras i EU (Irland) på infrastruktur som är certifierad enligt SOC 2 Type 2 och ISO 27001, och ni kan exportera er data när ni vill.
- Shopify. Portia skickar passdata till er Shopify-butik (så fungerar kopplingen).
Vanliga frågor
När blir digitala produktpass obligatoriska för kläder?
Det finns inget fastställt datum ännu. Kommissionen planerar att anta textilakten under fjärde kvartalet 2027, och efter det gäller normalt minst 18 månaders övergång. Kravet börjar därför gälla tidigast under mitten eller andra halvan av 2029.
Gäller ekodesignförordningen redan?
Ja. Förordning (EU) 2024/1781 trädde i kraft den 18 juli 2024. Kraven på produktpass för kläder börjar dock gälla först när textilakten tillämpas.
Vem måste ta fram produktpasset?
I första hand den som släpper ut kläderna på EU-marknaden, alltså tillverkare, producent eller importör. För de flesta svenska varumärken som låter tillverka sina kläder är det varumärket självt. Distributörer och återförsäljare ska se till att passet finns.
Behöver små klädmärken ett digitalt produktpass?
Förordningen har inget generellt undantag för små företag. Exakt vilka som omfattas avgörs i textilakten. Mikroföretag och små företag är däremot undantagna från förbudet mot att förstöra osålda kläder.
Måste produktpasset vara en QR-kod?
Det är inte bestämt ännu. Förordningen tillåter streckkoder, tvådimensionella symboler som QR-koder och andra läsbara databärare. Textilakten ska ange vilken eller vilka som gäller för kläder och var de ska placeras.
Se hur ett produktpass byggs av er egen data
Boka en kort demo så visar vi hur passet skapas från produkt-, material- och leverantörsdata i Portia. Vi pratar gärna svenska.
